Stöd till dig som är våldsutsatt eller anhörig

• Stöd till dig som är våldsutsatt
• Information till barn
• Information till anhörig
• Är du orolig för ett barn eller någon som har barn?
• Är du orolig för en granne?
• Är du orolig för en anställd eller kollega?

Våld är aldrig den våldsutsattas fel och våld är mycket vanligare än de flesta tror. Att leva ett liv utan rädsla, hot och våld från närstående är en mänsklig rättighet. Kommunen har en lagstadgad skyldighet att skydda alla brottsoffer och särskilt våldsutsatta kvinnor och barn enligt 5 kap 11 § socialtjänstlagen. Du har rätt att få hjälp av kommunen oberoende vilken typ av våldsutsatthet du lever med, vilket innebär att oberoende av om du har gjort en polisanmälan eller inte, eller om våldet är av sådan art att en person kan straffas för det i domstol eller inte, så har du rätt att få stöd och hjälp av socialtjänsten i din kommun. Stödåtgärder ska anpassas efter varje enskild persons situation och förutsättningar, och kan innefatta sådant som rådgivning, krissamtal, skyddat boende, samtalskontakt, ekonomisk hjälp, stöd under rättsprocessen, stöd i kontakten med myndigheter, eller stöd i föräldrarollen. 

STÖD TILL DIG SOM ÄR VÅLDSUTSATT

1. Berätta om din situation för vänner, personer i din närhet som du litar på. Se till att bibehålla relationen med dessa personer. Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon dit den som utsatts för våld kan vända sig för att få stöd och råd från professionella inom området. Ta kontakt med Kvinnofridslinjen på 020-50 50 50 
2. Kontakta socialtjänsten i din kommun. Du kan också kontakta nationella eller lokala stödorganisationer, kvinno-, ungdoms- och mansjourer. Alla kommuner har information om kontaktuppgifter till socialtjänst, socialjour, lokala jourer och andra organisationer på kommunens hemsida. För att hitta myndigheter och organisationer som kan hjälpa dig klicka här. För att hitta kvinno-, tjej-, och ungdomsjourer sök på https://unizon.se/hitta-jour eller https://www.roks.se/hittaenjour.
3. Dokumentera i en dagbok om vad du utsätts för, när och var det har skett, fotografera eventuella skador, låt någon annan se skadorna. Spara hot du fått på ex. telefonsvarare, sms eller mejl. Placera bevisen där personen som utövar våld inte kan hitta det/kan ta del av det. Vågar du inte ha det på din egen telefon, se till att någon annan har det på sin.
4. Planera inför en situation då du kan lämna 

• Om du/ni får möjlighet att eller måste lämna hemmet akut ha en färdig plan för tidpunkt, vem ni kan kontakta och var ni ska ta er. Kolla på kvinnojourerna i din kommun eller kontakta socialjouren. 
• Finns det någon i din närhet som du litar på och som kan hjälpa dig så försök förvara saker hemma hos denne. Det kan vara packning så ni inte behöver bära med er den om ni måste ge er iväg snabbt. 
• Öppna ett bankkonto i annan bank som din partner ej har tillgång till eller känner till. Var noga att påtala att banken inte skickar brev/sms med information. 
• Ställ dig i bostadskö. Tänk på att meddela att de inte skickar meddelanden via brev/sms. Möjlighet finns att begära kvarsittningsrätt på er gemensamma bostad. Tingsrätten fattar då beslut att du har rätt att bo kvar fram till dess att bodelningen är klar.
• Se över vilka avtal/kontrakt som står i ditt namn?  Detta för att du efter separation kan säga upp dem och på så vis undvika att skulder uppstår.

Om ni behöver lämna akut – Färdigpackad flyktväska

• ID-handlingar; körkort, pass, andra viktiga dokument
• Nycklar till hemmet, bilen, etc.
• Bankkort, internetdosa och kontanter
• Telefon, laddad med batteri och pengar
• Kontaktlista; adresser och telefonnummer
• Nödvändigt, dagbok, mediciner, glasögon, nycklar
• Ha kodord för att signalera fara till vänner eller professionella
• Om det finns barn: viktig sak för barnet, favoritleksak, napp, ombyte, blöjor
• Kom ihåg att det aldrig är acceptabelt att utsättas för våld
  

Om du inte är redo att lämna än

Det är aldrig en enkel situation att utsättas för våld av en person du har eller har haft en nära relation till. Även om du lever i en relation eller befinner dig i en situation som är destruktiv finns det många olika anledningar till att man ändå väljer att stanna, eller helt enkelt inte har möjlighet att lämna.  Det kan handla om en alltför stor rädsla för reaktioner, att du lever med omfattande kontroll, att det finns positiva delar i relationen, att du är beroende av personen ekonomiskt eller för din dagliga livsföring, att det finns gemensamma barn eller husdjur, att du älskar personen. Det är viktigt att komma ihåg att det aldrig är ditt fel. Det är alltid bra att följa några av de råd som finns i listan ovan även om du oberoende av anledning inte är redo eller inte har möjlighet att lämna just nu. 

Polisen

Många gånger kan personer som utsätts för våld förminska sin egen situation och uppfattar inte det som de utsätts för som vare sig våld eller brott. Det kan också vara så att man väljer att inte polisanmäla av rädsla för att det inte är tillräckligt allvarligt eller att polisen inte ska ta det på allvar. 

Under sommaren har polisen lanserat kampanjen #komtilloss som finns tillgänglig här. De sprider informationen i egna kanaler. Kampanjen annonseras också på sociala medier och i media. Satsningen riktas även till fler språkgrupper på lätt svenska, engelska, arabiska och tigrinja.

Kampanjen baseras på polisens strategi för verksamheten fram till 2024 som innefattar en satsning för särskilt utsatta brottsoffer. Det innebär att polisen ökar sina resurser för att utreda bland annat brott i nära relationer, sexualbrott och vålds- och sexualbrott mot barn.  Informationskampanjen syftar till att få fler att kontakta polisen om man är utsatt för våld i en nära relation eller misstänker att någon annan är utsatt. Kampanjen är ett sätt för polisen att tydliggöra att våld, hot och kränkningar i nära relationer är allvarliga brott. 

Polisanmälan

• Kan vara nödvändig för att kunna få ersättning från försäkringsbolag och ibland också brottsoffermyndigheten
• Polisen gör efter en anmälan en riskanalys och kan vid behov hjälpa dig med olika former av skydd, ex. Överfallslarm. 
• Polisen kan också svara på frågor och hänvisa dig vidare till jour eller hjälporganisation. 
• Dokumentation och vittnen utgör bevismaterial i den fortsatta rättsprocessen. 

Mer information om våld  hittar du på Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet.

INFORMATION TILL BARN

När hela världen pratar om viruset kan vem som helst tycka att det är jobbigt och läskigt. Du kanske inte får åka till skolan eller på din träning som du brukar. Du kanske inte får träffa kompisar eller äldre släktingar lika mycket som förut. Alla är rädda ibland, både barn och vuxna. Det är viktigt att kunna prata om sin rädsla så att man ska kunna få hjälp med den. Men ibland kanske man inte vill eller kan prata med mamma eller pappa, sina fosterhemsföräldrar, syskon eller andra släktingar.  

När det är ett virus som sprids så säger myndigheterna att alla ska stanna hemma. Det innebär kanske att mamma eller pappa eller kanske båda två är hemma mycket mer än vad de brukar vara. För många familjer innebär det att det bråkas mycket mer hemma. När vuxna kanske blivit arbetslösa eller kanske dricker för mycket alkohol kan de bli mycket argare och då är det många barn som blir ännu mer rädda. Tyvärr är det många barn som får uppleva olika typer av våld. Våld kan vara att bli slagen, fasthållen hårt eller knuffad, eller andra saker som gör ont eller känns obehagligt. Våld kan också vara att någon tar på dina privata kroppsdelar eller att någon får dig att ta på någon annans privata delar. Våld kan vara att bli skrämd, hotad, eller få höra att man är värdelös. Våld kan vara att inte tillåtas sova, att inte få äta eller inte få medicin när man är sjuk. Våld kan vara att tvingas gifta sig, könsstympas eller att bli kontrollerad av sin familj och släkt. Våld kan också vara att någon hotar att sprida privata bilder på dig på nätet eller tvingar dig att skicka bilder där du tar på dig själv. 

Våld är alltid våld och det spelar ingen roll om du blir utsatt av din mamma, pappa, fosterförälder, mor-/farförälder, syskon, släkting, lärare, tränare, ledare, någon du lärt känna online eller någon annan person i din närhet, det är aldrig okej!

Många barn tror att det är deras fel att en vuxen gör dem illa, men det är inte sant. Det är aldrig ditt fel. Vissa känner sig ledsna, andra arga. Vissa känner sig bara tomma. Andra känner allting på samma gång. Man kan få ont i magen, få ont i huvudet. Man kan också sluta vara hungrig, inte kunna sova, tappa lusten att leka med kompisar. Känna sig ensam, arg, rädd och otrygg. Det kan vara svårt att koncentrera sig i skolan och man kanske känner sig orolig för någon annan i familjen. 

Mer information hittar du här

Oavsett vad som gör dig rädd, ledsen eller orolig så är det din rättighet som barn att inte behöva känna så. Barnkonventionen är lag i Sverige sedan den 1 januari 2020 och i den står det att barn aldrig ska behöva utsättas för någon form av våld.  Det finns vuxna som arbetar för att du som barn ska få ha det bra. Här är en lista på vad du som barn under 18 år kan göra om du lever med oro eller rädsla, med våld eller för våld. Du har rättigheter. 

Berätta för någon!

1. Prata med någon vuxen Det kan vara en förälder, en kompis mamma, ett halvsyskons pappa, en fotbollstränare, en mormor eller en ridlärare- vem som helst som verkar kunna lyssna. Att prata med en kompis kan också vara bra men det räcker ofta inte. En vuxen kan ta ett bättre ansvar för att du ska få hjälp.
   1. Kontakta Bris Hit kan du som är upp till 18 år ringa, maila eller chatta med personer som är vana vid att hjälpa barn och ungdomar som har det jobbigt. Alla som jobbar där har tystnadsplikt och du behöver inte berätta vem du är. Samtalet syns inte på telefonräkningen och de kan inte se var du ringer ifrån. Telefonen är öppen 9.00-12.00 och 14.00-21.00 måndag till fredag, och 14.00-21.00 på lördag och söndag. Numret till Bris är 116-111. 
   2. Kontakta jourhavande kompis Jourhavande kompis är en stödchatt för barn och ungdomar upp till 25 år. Du kan vara anonym och det finns personer med tystnadsplikt som lyssnar på dig oavsett vad du vill berätta. Kom till chatten genom att klicka på länken. Det syns en röd ruta nere i högra hörnet om chatten är öppen. 
   3. Kontakta Kärleken är fri Kärleken är fri är en stödchatt från rädda barnen, som riktar sig till dig som är barn eller ungdom och som vill prata om hedersrelaterat våld och förtryck, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap, och könsstympning. De har tystnadslöfte och du kan vara anonym.
      Chatten är öppen måndag till torsdag kl 19.00-21.00, samt dagtid tisdag till torsdag kl 12.00–14.00. Hitta chatten här. Du kan också maila dygnet runt på stodchatt@rb.se och boka tid för chattsamtal.
   4. Kontakta socialtjänsten I varje kommun finns det en socialtjänst. En av deras viktigaste uppgifter är att hjälpa barn och unga som har det svårt. Socialtjänsten kommer först och främst att lyssna på vad du har att säga. Sedan kommer de att försöka prata med dina föräldrar eller dina vårdnadshavare för att kunna hjälpa din familj bli bättre. På “Koll på soc” finns tecknade filmer som förklarar vad som händer när man kontaktar socialtjänsten. Telefonnummer till socialtjänsten i din kommun finns på kommunens hemsida, men du kan även hitta numret dit på kollpasoc.se. Du kan också ringa anonymt och ställa frågor om dina rättigheter. Vill eller kan du inte kontakta socialtjänsten själv kan du be en vuxen på skolan att hjälpa dig. De är skyldiga att prata med socialtjänsten om du inte har det bra.
   5. Kontakta ECPAT  De har en stödlinje för barn och unga upp till 18 år som har utsatts för övergrepp, blivit hotad eller kränkt. Det kan handla om att en vuxen har gjort någonting sexuellt med dig eller din kompis, att du har blivit hotad på nätet eller att en bild har spridits mot din vilja. Den har stödlinjen öppen 09.00-16.00 måndag till fredag. Numret till Ecpat är 020-112 100.
   6. Gå in på Rädda barnen Här finns information för barn som har upplevt jobbiga saker, och för barn om hur man surfar tryggt på internet, och råd till unga som har det jobbigt hemma just nu. 
   7. Barnrättsorganisationen Maskrosbarn bedriver en stödchatt för dig  som har föräldrar med missbruksproblematik, som mår psykiskt dåligt eller som utsätter dig för våld. Chatten är öppen varje söndag till torsdag mellan klockan 20:00-22:00. De brukar också ha extraöppet kring speciella dagar eller högtider – då kan schemat ändras. Är chatten stängd och du vill kontakta dem på annat sätt går det bra att maila: mail@maskrosbarn.org.
2. Skriv ner eller fota Skriver du dagbok eller har en telefon kan du skriva ner vad som händer i familjen, hur du mår och hur det känns. Har du fått märken eller fått ont någonstans kan du ta bilder på det också till exempel på snapchat där bilderna inte sparas i den vanliga kamerarullen utan i appen.   
3. Ta hjälp av någon i skolan I skolan finns det vuxna människor som har ett ansvar för dig. Prata med din lärare, skolsköterska, skolkurator eller skolpsykolog. De har stor erfarenhet av att hjälpa barn och ungdomar. 
4. Kontakta socialtjänsten I varje kommun finns det en socialtjänst. En av deras viktigaste uppgifter är att hjälpa barn och unga som har det svårt. Socialtjänsten kommer först och främst att lyssna på vad du har att säga. Sedan kommer de att försöka prata med dina föräldrar eller dina vårdnadshavare för att kunna hjälpa din familj bli bättre. På koll på soc finns tecknade filmer som förklarar vad som händer när man kontaktar socialtjänsten.  Telefonnummer till socialtjänsten (soc) finns på kommunens hemsida. Vill eller kan du inte kontakta socialtjänsten själv kan du be en vuxen på skolan att hjälpa dig. De är skyldiga att prata med socialtjänsten om du inte har det bra. 
5. Om situationen är akut ring 112 Om det är bråttom för dig att prata med någon så ska du ringa till 112 och berätta vad det är som har hänt. De kan hjälpa dig att få kontakt med polis eller ambulans. 
6. KOM IHÅG! Som barn är du skyddad av barnkonventionen och har massor med rättigheter. Det är aldrig ditt fel att någon slår, skriker eller hotar dig eller någon annan i din familj. Det är vuxna som är skyldiga att skydda dig och se till att du är trygg. Du behöver aldrig känna ett ansvar att skydda en förälder mot en annan förälders våld.

Bra länkar

Läs barnkonventionen skriven för barn här.

Huskurage har gjort affischer som särskilt riktar sig till barn och som är kopplat till den ökade våldsutsattheten som restriktionerna på grund av Covid-19 har lett till. Inklusive digitalt våld. Hitta affischerna här.

Se lista från Barnombudsmannen här, som riktar sig till barn  som har det jobbigt.

Information till yrkesverksamma som kommer i kontakt med barn i utsatthet finns att hämta från kompetenscentrum Barnafrids hemsida.

Stiftelsen allmänna barnhuset har gjort filmer för barn om våld och utsatthet. 

Information till anhörig

Det finns situationer där du upptäcker eller kanske bara misstänker att någon i din närhet utsätts för våld. Det kan handla om en vän, en granne, en kollega, en släkting eller någon annan i din närhet. Det kan vara svårt att veta när man bör och inte bör agera på en misstanke. Rädslan för att ha fel eller att kanske en oro för att någon ska bli arg och upprörd på dig kan leda till att man väljer att inte göra någonting. Det kan kännas som en svår situation att ta ställning till, men sanningen är att 22 kvinnor dödas varje år av person de har eller har haft en tidigare relation till och det kan du vara med och förhindra. När det kommer till mäns våld mot kvinnor och annat våld i nära relationer är de bästa nyheterna de som aldrig blir några nyheter, när personer som funnits i närheten aldrig behöver tänka “tänk om jag hade gjort mer” utan “vilken tur att jag agerade”. Nedan följer en lista med exempel på varningstecken för någon som lever med våld, hot och kontroll.

Hitta listan på engelska här.

Varningstecken!

• Får sms eller samtal konstant när hen är hemifrån
• Har stenhård koll på klockan och rapporterar hela tiden om var hen befinner sig
• Får utstå förnedrande, förminskande eller våldsamma hot och tillmälen
• Undviker sociala kontakter, särskilt med det motsatta könet eller hålls separerad från familj och vänner
• Måste förklara eller ursäkta partners beteende och be om lov att få göra saker
• Blir tillbakadragen när partnern kommer in i ett rum 
• Har inte tillgång till egna bankkonton, bankkort eller sin egen ekonomi
• Rutinmässigt låter partnern ta beslut
• Känner sig deprimerad, ångestfylld eller självmordsbenägen, uttrycker självhat eller skam
• Uppvisar humörsvängningar så som mellan gråt och ilska
• Rädsla för att bli vidrörd, undviker ögonkontakt
• Tappar intresset för tidigare intressen och aktiviteter
• Börjar missbruka alkohol eller droger
• Uppvisar ändrade sovmönster och minskad aptit

Nedan följer råd om för hur du ska agera om du misstänker att en vän eller person i din närhet utsätts för våld i en nära relation: 

1. Fråga: Håll kontakten. Våga visa att du bryr dig om du misstänker att någon nära blir utsatt för våld. Ställ frågan i avskildhet så att förövaren inte är närvarande och kan lyssna. Ställ raka frågor. 
2. Lyssna: utan att döma eller ifrågasätta. Du kommer inte kunna fatta något beslut åt personen. Visa att du finns där och att du hjälper och stöttar oavsett vad personen väljer att göra/inte göra. Låt personen veta att hen kan lita på dig. Om personen normaliserar och förminskar det hen själv har blivit utsatt för är det viktigt att inte följa med i detta, försök inte hitta ursäkter eller förklaringar till våldsutövarens beteende och handlingar. . 
3. Dokumentera: Skriv ner och dokumentera skador som du ser eller händelser som personen berättar om. 
4. Tipsa om lokala jourer, eller nationella stödnummer personen kan vända sig till för att få råd. Lokala jourer finns på kommunens hemsida, men du kan också söka på Roks hemsida eller Unizons hemsida. Du kan alltid lämna numret till den nationella Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50 dit kan även du som anhörig ringa för att få råd och vägledning.
5. Akut Är situationen akut eller finns det ett barn med i bilden som riskerar att fara illa bör du ta kontakt med socialtjänsten/socialjouren i kommunen eller polisen 112.

Läs mer på Unizons hemsida

Läs mer på Roks hemsida

ÄR DU OROLIG FÖR ETT BARN ELLER NÅGON SOM HAR BARN?

Finns det ett barn i bilden finns möjligheten att göra en orosanmälan till socialtjänsten i din kommun. En orosanmälan är ett krav för personer som arbetar inom verksamheter som arbetar med barn, men även allmänheten uppmanas att göra en orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa i 14 kap 1c § socialtjänstlagen. En orosanmälan innebär att socialtjänsten påbörjar en utredning kring barnets hemförhållanden. En orosanmälan får göras anonymt. 

Huskurage har tagit fram affischer som riktar sig till vuxna och anhöriga och är kopplat till covid-19. Uppmuntrar till att göra orosanmälningar till socialtjänsten och att vara uppmärksamma på digitalt våld.  Hitta affischerna här.

Tips och råd för hur du ska agera om du misstänker att ett barn far illa från huskurage hittar du här. 

På BRIS hemsida hittar du tips och råd för hur du ska agera om du misstänker att ett barn far illa.

ÄR DU OROLIG FÖR EN GRANNE?  

Hitta råd från huskurage för hur du som granne ska agera här.

Hitta policyn för huskurage här.

Hitta policyn och råden på fler språk här.

ÄR DU OROLIG FÖR EN ANSTÄLLD ELLER EN KOLLEGA?

Unizon har gjort en lista med varningstecken och hur du bör agera om du misstänker att en anställd eller en kollega utsätts för våld i nära relation. Hitta informationen här.

Trollhättans kommun har publicerat en handbok med vägledning för arbetsgivare som upptäcker eller misstänker att en anställd är utsatt för våld i nära relation. Hitta handledningen till chefer här.