Våld är aldrig den våldsutsattas fel och våld är mycket vanligare än de flesta tror. Att leva ett liv utan rädsla, hot och våld från närstående är en mänsklig rättighet. Kommunen har en lagstadgad skyldighet att skydda alla brottsoffer och särskilt våldsutsatta kvinnor och barn enligt 5 kap 11 § socialtjänstlagen. Du har rätt att få hjälp av kommunen oberoende vilken typ av våldsutsatthet du lever med, vilket innebär att oberoende av om du har gjort en polisanmälan eller inte, eller om våldet är av sådan art att en person kan straffas för det i domstol eller inte, så har du rätt att få stöd och hjälp av socialtjänsten i din kommun. Stödåtgärder ska anpassas efter varje enskild persons situation och förutsättningar, och kan innefatta sådant som rådgivning, krissamtal, skyddat boende, samtalskontakt, ekonomisk hjälp, stöd under rättsprocessen, stöd i kontakten med myndigheter, eller stöd i föräldrarollen.
Om ni behöver lämna akut – Färdigpackad flyktväska
Om du inte är redo att lämna än
Det är aldrig en enkel situation att utsättas för våld av en person du har eller har haft en nära relation till. Även om du lever i en relation eller befinner dig i en situation som är destruktiv finns det många olika anledningar till att man ändå väljer att stanna, eller helt enkelt inte har möjlighet att lämna. Det kan handla om en alltför stor rädsla för reaktioner, att du lever med omfattande kontroll, att det finns positiva delar i relationen, att du är beroende av personen ekonomiskt eller för din dagliga livsföring, att det finns gemensamma barn eller husdjur, att du älskar personen. Det är viktigt att komma ihåg att det aldrig är ditt fel. Det är alltid bra att följa några av de råd som finns i listan ovan även om du oberoende av anledning inte är redo eller inte har möjlighet att lämna just nu.
Polisen
Många gånger kan personer som utsätts för våld förminska sin egen situation och uppfattar inte det som de utsätts för som vare sig våld eller brott. Det kan också vara så att man väljer att inte polisanmäla av rädsla för att det inte är tillräckligt allvarligt eller att polisen inte ska ta det på allvar.
Under sommaren har polisen lanserat kampanjen #komtilloss som finns tillgänglig här. De sprider informationen i egna kanaler. Kampanjen annonseras också på sociala medier och i media. Satsningen riktas även till fler språkgrupper på lätt svenska, engelska, arabiska och tigrinja.
Kampanjen baseras på polisens strategi för verksamheten fram till 2024 som innefattar en satsning för särskilt utsatta brottsoffer. Det innebär att polisen ökar sina resurser för att utreda bland annat brott i nära relationer, sexualbrott och vålds- och sexualbrott mot barn. Informationskampanjen syftar till att få fler att kontakta polisen om man är utsatt för våld i en nära relation eller misstänker att någon annan är utsatt. Kampanjen är ett sätt för polisen att tydliggöra att våld, hot och kränkningar i nära relationer är allvarliga brott.
Polisanmälan
Mer information om våld hittar du på Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet.
När hela världen pratar om viruset kan vem som helst tycka att det är jobbigt och läskigt. Du kanske inte får åka till skolan eller på din träning som du brukar. Du kanske inte får träffa kompisar eller äldre släktingar lika mycket som förut. Alla är rädda ibland, både barn och vuxna. Det är viktigt att kunna prata om sin rädsla så att man ska kunna få hjälp med den. Men ibland kanske man inte vill eller kan prata med mamma eller pappa, sina fosterhemsföräldrar, syskon eller andra släktingar.
När det är ett virus som sprids så säger myndigheterna att alla ska stanna hemma. Det innebär kanske att mamma eller pappa eller kanske båda två är hemma mycket mer än vad de brukar vara. För många familjer innebär det att det bråkas mycket mer hemma. När vuxna kanske blivit arbetslösa eller kanske dricker för mycket alkohol kan de bli mycket argare och då är det många barn som blir ännu mer rädda. Tyvärr är det många barn som får uppleva olika typer av våld. Våld kan vara att bli slagen, fasthållen hårt eller knuffad, eller andra saker som gör ont eller känns obehagligt. Våld kan också vara att någon tar på dina privata kroppsdelar eller att någon får dig att ta på någon annans privata delar. Våld kan vara att bli skrämd, hotad, eller få höra att man är värdelös. Våld kan vara att inte tillåtas sova, att inte få äta eller inte få medicin när man är sjuk. Våld kan vara att tvingas gifta sig, könsstympas eller att bli kontrollerad av sin familj och släkt. Våld kan också vara att någon hotar att sprida privata bilder på dig på nätet eller tvingar dig att skicka bilder där du tar på dig själv.
Våld är alltid våld och det spelar ingen roll om du blir utsatt av din mamma, pappa, fosterförälder, mor-/farförälder, syskon, släkting, lärare, tränare, ledare, någon du lärt känna online eller någon annan person i din närhet, det är aldrig okej!
Många barn tror att det är deras fel att en vuxen gör dem illa, men det är inte sant. Det är aldrig ditt fel. Vissa känner sig ledsna, andra arga. Vissa känner sig bara tomma. Andra känner allting på samma gång. Man kan få ont i magen, få ont i huvudet. Man kan också sluta vara hungrig, inte kunna sova, tappa lusten att leka med kompisar. Känna sig ensam, arg, rädd och otrygg. Det kan vara svårt att koncentrera sig i skolan och man kanske känner sig orolig för någon annan i familjen.
Oavsett vad som gör dig rädd, ledsen eller orolig så är det din rättighet som barn att inte behöva känna så. Barnkonventionen är lag i Sverige sedan den 1 januari 2020 och i den står det att barn aldrig ska behöva utsättas för någon form av våld. Det finns vuxna som arbetar för att du som barn ska få ha det bra. Här är en lista på vad du som barn under 18 år kan göra om du lever med oro eller rädsla, med våld eller för våld. Du har rättigheter.
Berätta för någon!
Läs barnkonventionen skriven för barn här.
Huskurage har gjort affischer som särskilt riktar sig till barn och som är kopplat till den ökade våldsutsattheten som restriktionerna på grund av Covid-19 har lett till. Inklusive digitalt våld. Hitta affischerna här.
Se lista från Barnombudsmannen här, som riktar sig till barn som har det jobbigt.
Information till yrkesverksamma som kommer i kontakt med barn i utsatthet finns att hämta från kompetenscentrum Barnafrids hemsida.
Stiftelsen allmänna barnhuset har gjort filmer för barn om våld och utsatthet.
Det finns situationer där du upptäcker eller kanske bara misstänker att någon i din närhet utsätts för våld. Det kan handla om en vän, en granne, en kollega, en släkting eller någon annan i din närhet. Det kan vara svårt att veta när man bör och inte bör agera på en misstanke. Rädslan för att ha fel eller att kanske en oro för att någon ska bli arg och upprörd på dig kan leda till att man väljer att inte göra någonting. Det kan kännas som en svår situation att ta ställning till, men sanningen är att en kvinna dödas i snitt var tredje vecka av en person de har eller har haft en tidigare relation till. Det kan du vara med och förhindra. När det kommer till mäns våld mot kvinnor och annat våld i nära relationer är de bästa nyheterna de som aldrig blir några nyheter, när personer som funnits i närheten aldrig behöver tänka “tänk om jag hade gjort mer” utan “vilken tur att jag agerade”. Nedan följer en lista med exempel på varningstecken för någon som lever med våld, hot och kontroll.
Varningstecken!
Nedan följer råd om för hur du ska agera om du misstänker att en vän eller person i din närhet utsätts för våld i en nära relation:
Finns det ett barn i bilden finns möjligheten att göra en orosanmälan till socialtjänsten i din kommun. En orosanmälan är ett krav för personer som arbetar inom verksamheter som arbetar med barn, men även allmänheten uppmanas att göra en orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa i 14 kap 1c § socialtjänstlagen. En orosanmälan innebär att socialtjänsten påbörjar en utredning kring barnets hemförhållanden. En orosanmälan får göras anonymt.
Huskurage har tagit fram affischer som riktar sig till vuxna och anhöriga och är kopplat till covid-19. Uppmuntrar till att göra orosanmälningar till socialtjänsten och att vara uppmärksamma på digitalt våld. Hitta affischerna här.
På BRIS hemsida hittar du tips och råd för hur du ska agera om du misstänker att ett barn far illa.
Hitta råd från huskurage för hur du som granne ska agera här.
Hitta policyn för huskurage här.
Hitta policyn och råden på fler språk här.
Arbetsgivare har alltid ett ansvar för sina anställda. Detta gäller oavsett om arbete sker på plats eller på distans. Det är viktigt att vara lyhörd och uppmärksam på våldsutsatthet bland sina anställda eller sina kollegor, särskilt under pågående pandemi när allt mer arbete sker hemifrån. Märker du att en kollega eller en anställd aldrig är ensam i rummet vid videomöten? Är personen särskilt trött och disträ i samtal under hemarbete? Det kan vara tecken på att personen är utsatt för våld i sin relation. Det är av största vikt att det finns utarbetade strategier och handlingsplaner på arbetsplatser för hur arbetsgivare och anställda ska agera vid förekomst av eller misstanke om våldsutsatthet hos en anställd eller en kollega.
Exempel på varningstecken:
Det är viktigt att du som arbetsgivare vågar ta upp frågan och visa att personen har ditt stöd. Boka in enskilda samtal, ifrågasätt inte det du får höra, uppmuntra den anställda att ta kontakt med socialtjänsten eller andra stödkontakter, följ upp. Tänk på att frågan kan behöva ställas flera gånger. Du kan kanske samtala med personalansvarig, företagshälsan eller ringa kvinnofridslinjen och fråga om råd.
International Labour Organization (ILO) Convention on violence and harassment in the world of work
Våld och sexuella trakasserier i arbetslivet kränker människors värdighet och är oförenligt med en dräglig tillvaro i arbetslivet. Det är också ett hot mot lika möjligheter och till säker, hälsosam och produktiv arbetsmiljö. Det är ett utbrett problem som förekommer i alla länder, inom alla sektorer och inom alla yrken. ILO-konventionen om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet kommer när/om Sverige ratificerar att inkludera våld i nära relationer och dess påverkan på arbetslivet. Konventionen bidrar till att uppmärksamma arbetsgivare om att våld i nära relation kan påverka anställning, produktivitet, hälsa och säkerhet och att arbetsgivar- /arbetstagarorganisationer och arbetsmarknadens institutioner kan bistå och vara en viktig del i att förebygga, upptäcka, och motverka våld i nära relation också på arbetsplatsen.
Hitta rekommendationerna från ILO här
Hitta pressmeddelandet från regeringen här om utredningen av ILO:s konvention här
I rekommendationerna framgår exempel på åtgärder som kan vidtas för att minska påverkan av våld i nära relation i enlighet med artikel 10:
Unizon har gjort en lista med varningstecken och hur du bör agera om du misstänker att en anställd eller en kollega utsätts för våld i nära relation. Hitta informationen här.
Trollhättans kommun har publicerat en handbok med vägledning för arbetsgivare som upptäcker eller misstänker att en anställd är utsatt för våld i nära relation. Hitta handledningen till chefer här.
Riskerar du att skada någon du älskar? Har du problem att hantera din ilska? Utövar du kontroll över någon närstående? Är någon i din närhet rädd för dig?
Våld kan ta sig i uttryck på många olika sätt. Det kan vara att skrämma någon, att uttrycka sig kränkande och nedvärderande, att rent fysiskt skada någon, att förstöra någons ägodelar, att låsa in någon, att hota någon eller att inte respektera någons sexuella gränser.
Det kan finnas många anledningar till att du utövar våld. Det kan handla om trauman i barndomen, om psykologiska diagnoser, svårigheter att hantera din ilska när någonting inte görs så som du vill ha det, eller en känsla av att vara missförstådd.
Oberoende av vad det är som ligger bakom ett våldsamt beteende så är det aldrig acceptabelt att använda våld mot någon annan, oberoende av vilken typ av våld. Våld är aldrig ett uttryck för kärlek. Våld är brottsliga handlingar.
Men det finns hjälp att få! Första steget till att förändra ett kontrollerande och våldsamt beteende är att prata om det och söka hjälp. I samtal kan du få hjälp med att ta ansvar för dina handlingar samtidigt som du kan prata om varför du mår som du gör. Det går att förändra ditt beteende! Varje kommun har enligt Socialstyrelsen ett ansvar för att ta ett helhetsgrepp i arbetet mot våld i nära relationer. Det innebär att varje kommuns socialtjänst har ett ansvar för att erbjuda dig stöd och hjälp för att sluta med ett våldsamt beteende. Gå in på din kommuns hemsida för att söka på var du kan vända dig.
Vill du inte vända dig till din kommuns socialtjänst kan du istället kontakta den nationella mansjouren eller stödlinjen Välj att sluta .
Välj att sluta
Den som vill förändra ett våldsamt och kontrollerande beteende kan ringa till Välj att sluta. Personer kan även ställa frågor om våldsutsatthet, aggressioner och kontroll.
Stödlinjen drivs av Länsstyrelsen Stockholm i samarbete med Länsstyrelsen Skåne och Manscentrum Stockholm Telefon: 020-555 666. Du kan även mejla info@valjattsluta.se.
Läs mer på Välj att slutas hemsida
Nationella Mansjouren
På Mansjouren finns möjlighet att ha samtal om exempelvis våld, både som utsatt och som utövare.
Telefon: 08-30 30 20
Läs mer på Nationella Mansjourens hemsida
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen har tagit fram stödmaterial för yrkesverksamma som kommer i kontakt med personer som utövar våld.