Källor till förståelse av skillnader i psykisk ohälsa (2021:7)

Sammanfattning

Jämställdhetsmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2020 (ändringsbeslut 2020-10-29) i uppdrag att genomföra en förstudie och kartlägga forskning om samband mellan jämställdhet i arbetslivet och psykisk ohälsa (A2020/02204). Redovisningen ska utformas så att den kan ligga till grund för forskning.

Denna rapport, i form av en kunskapsöversikt, är en del av Jämställdhetsmyndighetens slutredovisning av uppdraget. Studien har genomförts på Jämställdhetsmyndighetens uppdrag av professor emerita Annika Härenstam vid Stockholms universitet och Lisa Björk, doktor i arbetsvetenskap, Göteborgs universitet och Institutet för stressmedicin i Göteborg. Underlaget kommer att ligga till grund för Jämställdhetsmyndighetens fortsatta analys- och uppföljningsarbete av de jämställdhetspolitiska delmålen.

Rapportförfattarna ansvarar för rapportens innehåll och slutsatser.

Könsdiskriminering, sexuella trakasserier och ohälsa i arbetslivet (2021:6)

Sammanfattning

Jämställdhetsmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2020 (ändringsbeslut 2020-10-29) i uppdrag att genomföra en förstudie och kartlägga forskning om samband mellan jämställdhet i arbetslivet och psykisk ohälsa (A2020/02204). Redovisningen skulle utformas så att den kan ligga till grund för forskning.

Denna rapport, i form av en forskningsöversikt, är en del av Jämställdhetsmyndighetens slutredovisning av uppdraget. Studien har genomförts på Jämställdhetsmyndighetens uppdrag av Karin Allard, doktor i psykologi och lektor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Underlaget kommer att ligga till grund för Jämställdhetsmyndighetens fortsatta analys- och uppföljningsarbete av de jämställdhetspolitiska delmålen.

Rapportförfattaren ansvarar för rapportens innehåll och slutsatser.

Informella hierarkier, könade praktiker och ojämlikhet i akademin (2021:5)

Sammanfattning

Jämställdhetsmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2020 (ändringsbeslut 2020-10-29) i uppdrag att genomföra en förstudie och kartlägga forskning om samband mellan jämställdhet i arbetslivet och psykisk ohälsa (A2020/02204). Redovisningen skulle utformas så att den kan ligga till grund för forskning.

Denna rapport, i form av en pilotstudie, är en del av Jämställdhetsmyndighetens slutredovisning av uppdraget. Studien har genomförts på Jämställdhetsmyndighetens uppdrag av professor Paulina de los Reyes och forskare Stina Malmén vid Stockholms universitet. Underlaget kommer att ligga till grund för Jämställdhetsmyndighetens fortsatta analys- och uppföljningsarbete av de jämställdhetspolitiska delmålen.

Rapportförfattarna ansvarar för rapportens innehåll och slutsatser.

Nordisk forskning om obetalt arbete och familjeliv och samband med sjukfrånvaro med psykiatrisk diagnos (2021:4)

Sammanfattning

Jämställdhetsmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2020 (ändringsbeslut 2020-10-29) i uppdrag att kartlägga nordisk forskning om samband mellan obetalt arbete, familjeliv och sjukfrånvaro. Redovisningen skulle utformas så att den kan ligga till grund för forskning.

Denna rapport i form av en kunskapsöversikt är Jämställdhetsmyndighetens redovisning av uppdraget. Rapporten har tagits fram på Jämställdhetsmyndighetens uppdrag av professor Gunnel Hensing, Göteborgs universitet i samverkan med mastersstudent Varsha Rajagopalan. Underlaget kommer vidare att ligga till grund för Jämställdhetsmyndighetens fortsatta analys- och uppföljningsarbete av de jämställdhetspolitiska delmålen.

Rapportförfattarna ansvarar för rapportens innehåll och slutsatser.

Artificiell intelligens och jämställdhet

Jämställdhetsmyndigheten ska bidra till en strategisk, sammanhållen och hållbar styrning och ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken. Vårt uppdrag är att ge stöd till statliga myndigheter så att deras kärnuppdrag bidrar till de jämställdhetspolitiska delmålen.

När ny teknologi som artificiell intelligens (AI) börjar användas mer och mer vill vi därför bidra till att undersöka om det finns risker för att det ger negativa effekter på den jämställdhetspolitiska utvecklingen. Jämställdhetsmyndigheten vill genom samverkan bidra till ökad kunskap och nya insikter för att minska risken för att ojämställdhet skapas när vi använder digitala verktyg.

Sedan våren 2019 har vi fört en dialog med olika statliga myndigheter om hur AI kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Delar av innehållet i dessa samtal lyftes under ett dialogmöte där ett stort antal myndigheter bjöds in till den 18 juni 2020. Denna publikation är en sammanställning av det som sades.

Psykisk ohälsa och andra aspekter av hälsa (2021-2)

Jämställd hälsa är ett mycket omfattande område. Jämställdhetsmyndighetens uppföljning av det femte jämställdhetspolitiska delmålet har därmed avgränsats till en del av vad som ryms inom området. De fördjupningsområden som behandlas i rapporten är olika aspekter av den psykiska ohälsan, maskulinitet och ohälsa, jämställdhet och genus i vårdutbildningarnas innehåll, könsstympade flickors och kvinnors hälsa och tillgång till vård, hälsa hos kvinnor med funktionsnedsättning samt corona och jämställd hälsa. Därutöver görs en övergripande statistisk uppföljning, en översikt av jämställd hälsa i ett internationellt perspektiv samt en översikt av hur problemen med jämställd hälsa yttrar sig för barn och unga, äldre samt hbtq-personer. Även om uppföljningen spänner över ett brett område kan ett antal övergripande slutsatser dras.

Rapporten har fem bilagor:

Bilaga 1: Indikatorbilaga (xlsx)

Bilaga 2: Vad kan förklara kvinnors högre sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa – Kunskapssammanställning (pdf)

Bilaga 3: Psykisk ohälsa hos ungdomar och unga vuxna (pdf)

Bilaga 4: Maskuliniteter och ohälsa (pdf)

Bilaga 5: Genus och jämställdhet i vårdutbildningarnas innehåll (pdf)