Jämställdhet i akademin (2020:6)

Arbetet för att komma tillrätta med ojämställdhet inom akademin har pågått i årtionden, men fortfarande har kvinnor och män i högskolan olika villkor i fråga om anställning, karriärvägar och tillgång till forskningsmedel. Politiska satsningar för att öka jämställdheten har bidragit till att arbetet gått framåt, men för att uppnå resultat som på allvar möter ojämställdhetsutmaningar i sektorn behövs nya typer av åtgärder som i större utsträckning än tidigare utmanar normer, strukturer och värderingar.

Syftet med denna slutredovisning är att undersöka vilka resultat som JiHU-uppdraget lett till, baserat på analys av lärosätenas årsredovisningar, en webbenkät och intervjuer med ett urval av lärosäten.

Styrning ger resultat (2020:5)

Jämställdhetsmyndigheten har enligt Förordning (2017:937) i uppdrag att varje år med utgångspunkt i de jämställdhetspolitiska målen redovisa och analysera resultat av åtgärder som relevanta myndigheter och andra aktörer har vidtagit under föregående år. Rapporten ”Styrning ger resultat” utgör Jämställdhetsmyndighetens redovisning av detta uppdrag.  Syftet är att ge en samlad bild av vilka resultat som jämställdhetspolitiska åtgärder leder till.

Utöver den ordinarie analysen och redovisningen av resultat innehåller rapporten tre fallstudier av satsningar, inom områdena jämställdhetsintegrering i myndigheter, utrikesfödda kvinnors arbetsmarknadsetablering samt förlossningsvården och hälso- och sjukvård som rör kvinnors hälsa.

Lågutbildade kvinnors medellivslängd ökar inte i samma takt som andra gruppers (2020:1)

Sammanfattning

Jämställdhetsmyndigheten ska löpande följa och analysera utvecklingen mot de jämställdhetspolitiska målen. Som en del i detta arbete presenterar myndigheten analyser i korthet. Detta är en rapportserie som presenterar analyser i ett kortare format. I slutet av rapporterna finns länkar och källor för den som vill läsa mer.

I analysen Lågutbildade kvinnors medellivslängd ökar inte i samma takt som andra gruppers framgår att medellivslängden i Sverige har ökat för såväl kvinnor som män under många år. Lågutbildades medellivslängd ökar däremot i en betydligt lägre takt än för de med högre utbildningsnivå. Extra tydligt är detta för lågutbildade kvinnor över 30 år, som sedan 1992 har haft en närmast obefintlig utveckling av den återstående medellivslängden. En höjd pensionsålder riskerar därför att påverka lågutbildade kvinnor negativt. Olika förutsättningar för ett längre arbetsliv kan innebära negativa konsekvenser för äldre kvinnors hälsa och ökad ekonomisk utsatthet.

Att arbeta med barnkonventionen (2020:3)

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. Barnkonventionen som lag stärker barns mänskliga rättigheter i praktiken. Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att analysera om det finns behov av att utveckla den praktiska tillämpningen av barn­konven­tionen inom sitt verksamhets­område. I uppdraget ingår att redovisa de utvecklingsområden som har identifierats och hur dessa kan tas om hand inom myndighetens verksamhet. I denna rapport presenteras bland annat aktiviteter som har genomförts av myndigheten som är riktade till målgruppen barn och unga, samt de områden där ett tydligare barnrättsperspektiv kan inkluderas.

Utbildning för ökad kunskap (2020:4)

Den 1 juli 2018 infördes ett nytt examensmål i högskoleförordningen om att visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer för sju utbildningar på grundnivå. Dessa är fysioterapeutexamen, juristexamen, läkarexamen, psykologexamen, socionomexamen, sjuksköterskeexamen och tandläkarexamen. Från och med 1 januari 2019 infördes även examensmålet för tandhygienistexamen. Med anledning av detta gav regeringen Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att erbjuda utbildningsinsatser och kunskapsstöd till lärosäten i frågor som rör mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Det här är en delredovisning om uppdraget att erbjuda kunskapsstöd till högskolor.