Jämställdhetsmyndighetens remissvar på SOU 2019:13

Sammanfattning

Betänkandet utgör ett viktigt kunskapsunderlag om Agenda 2030. Jämställdhetsmyndigheten vill i detta sammanhang särskilt framhålla kapitel 3 Agenda 2030 och hållbar utveckling.

Genom betänkandets förslag och bedömningar fördelas ansvar för genomförandet av Agenda 2030 på olika aktörer i samhället. Jämställdhetsmyndigheten har valt att svara på de delar som berör dels den egna verksamheten specifikt dels de delar som avser myndigheters verksamhet generellt.

Jämställdhetsmyndigheten instämmer i dessa delar i allt väsentligt i delegationens förslag och bedömningar men har vissa synpunkter på hur förslagen ska realiseras.

Förebyggande arbete mot könsstympning av flickor och kvinnor (2019:9)

Sammanfattning

Jämställdhetsmyndigheten ska enligt myndighetens instruktion främja utvecklingen av förebyggande insatser mot mäns våld mot kvinnor, där ingår arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck inklusive barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor. Uppdraget angående effektiva arbetssätt och metoder för attitydförändring av och informationsspridning om könsstympning av flickor och kvinnor (S2018/03926/JÄM (delvis)) kompletterar myndighetens befintliga uppgift och uppdrag. Syftet med uppdraget är att stimulera utvecklingen av förebyggande arbete mot könsstympning av flickor och kvinnor.

Jämställdhetsmyndigheten har påbörjat en inventering av befintliga arbetssätt och metoder inom området i Sverige med olika myndigheter och organisationer. Första delen av uppdraget är en analys- och inventeringsfas.

Den inventering av befintliga verksamheter som Jämställdhetsmyndigheten gjort så här långt i genomförandet av uppdraget visar på följande:

  • Det finns få konkreta exempel på förebyggande arbete och attityd- och beteendeförändrande arbete mot könsstympning av flickor riktat till unga inom fritidsverksamheter och ungdomsorganisationer.
  • Målgruppen behöver involveras mer framöver.
  • Information och kampanjer behöver bli bättre på att nå ut till unga i målgruppen för att få effekt.

Kvinnors organisering (2019:8)

Sammanfattning

Jämställdhetsmyndigheten har sedan 1 januari 2018 uppdraget att fördela statsbidrag i enlighet med förordningen (2005:1089) om statsbidrag till kvinnors organisering. I enlighet med 23 § i nämnd förordning ska Jämställdhetsmyndigheten inom ramen för detta uppdrag årligen lämna en sammanfattande redogörelse för vad bidragen använts till och om möjligt, en bedömning av statsbidragets effekter i förhållande till syftet med bidragen.

Syftet med rapporten är att redovisa om statsbidraget för kvinnors organisering bidrar till kvinnors organisering i egna sammanslutningar, kvinnors deltagande i demokratiska processer och i samhällslivet. Dessutom ska rapporten redovisa om statsbidraget bidrar till att kvinnor kan bevaka sina rättigheter och driva sina krav.

Jämställdhetsmyndighetens bedömning är att verksamheterna som bedrivs med stöd av statsbidraget ligger i linje med dess syfte.

Statsbidraget beskrivs att i mycket hög utsträckning vara avgörande för möjligheten att organisera sig kring en fråga.

Genom propositionen En politik för det civila samhället (Prop. 2009/10:55) har riksdagen tagit ställning för att organisationsbidraget bör användas i större utsträckning i förhållande till verksamhets- och projektbidrag. Denna inriktning ser Jämställdhetsmyndigheten positivt på.

Organisationer som beviljats verksamhetsbidrag uppger att det möjliggör att fokusera på utmaningar och problem i samhället som det offentliga ej ännu upptäckt eller har metoder eller medel för att hantera. Jämställdhetsmyndigheten anser att den funktion som civilsamhället har är av betydelse och gör bedömningen att verksamhetsbidragen fyller en viktig funktion.

Jämställdhetsmyndighetens bedömning är att civilsamhällets organisationer har stor betydelse som opinionsbildare och röstbärare.

Anslaget för bidrag till kvinnors organisering har legat på 28 miljoner kronor sedan 2010. Under samma tid har antalet organisationer som beviljats bidrag ökat vilket medför att det bidraget till organisationerna blir lägre. Med anledning av civilsamhällets viktiga uppgift och ett ökat antal organisationer som söker statsbidrag ser Jämställdhetsmyndigheten ett behov av att öka anslaget till kvinnors organisering.

Jämställdhetsprojekt (2019:7)

Sammanfattning

Jämställdhetsmyndigheten har sedan 1 januari 2018 uppdraget att fördela statsbidrag i enlighet med förordningen (2006:390) om statsbidrag till jämställdhetsprojekt. Jämställdhetsmyndigheten ska inom ramen för detta uppdrag årligen lämna en sammanfattande redogörelse för vad bidragen använts till och om möjligt, en bedömning av statsbidragets effekter i förhållande till syftet med bidragen. Av förordningen framgår att syftet är att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Förordningen anger också att projekt som är nyskapande och som kan ge kunskap av värde för utvecklingen av jämställdhetsarbetet samt projekt som inte kan finansieras med andra medel särskilt skall prioriteras.

Syftet med rapporten är att redovisa vad statsbidrag för jämställdhetsprojekt som Jämställdhetsmyndigheten fattat beslut om att godkänna under perioden 1 januari 2018 till och med 30 april 2019 använts till, och bedöma om projekten bidrar till syftet att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Rapporten bedömer också om projekten varit nyskapande och har bidragit med kunskap av värde för jämställdhetsarbetet.

Jämställdhetsmyndighetens bedömning är att projektbidraget bidrar till syftet att främja jämställdhet mellan kvinnor och män, samt att projekten som finansieras är nyskapande och bidrar med kunskap av värde för jämställdhetsarbetet.