Jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet (2019:2)

Sammanfattning:

Jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet: En lägesrapport (2019:2)  beskriver programperioden 2016–2018 och ger en samlad bild av lärosätenas utvecklingsarbete. Tyngdpunkten ligger på hur lärosätena utformat sitt arbete med jämställdhetsintegrering och var de i nuläget befinner sig i det arbetet. Rapporten synliggör också hur lärosätenas arbete kan stärkas framöver.

Mycket har hänt sedan uppdragets start 2016. Samtliga lärosäten med JiHU-uppdrag (33 stycken) har tagit fram planer för att utveckla sitt arbete med jämställdhetsintegrering och de flesta har påbörjat arbetet med att implementera innehållet i sina planer. Hur lärosätena valt att utforma sitt arbete varierar. Förutsättningarna att organisera och driva arbetet med jämställdhetsintegrering hänger bland annat ihop med vilka resurser som respektive lärosäte avsätter för arbetet, men beror också på i vilken utsträckning som lärosätena är tydliga med vilken (lokal) ojämställdhet som ska åtgärdas.

Lärosätenas JiHU-arbete omfattar insatser för att:

  • motverka könsbundna studieval
  • utveckla undervisningens form och innehåll
  • främja jämställda karriärvägar
  • främja jämställd resursfördelning
  • utveckla utvärdering och uppföljning

Jämställdhetsmyndigheten bedömer att lärosätena skapat goda förutsättningar för det fortsatta arbetet. Mot bakgrund av vad tidigare satsningar på jämställdhet inom högskolesektorn inneburit i termer av önskvärd förändring, behöver lärosätena fortsätta utveckla ett arbetssätt som innebär att utmana och förändra de normer, strukturer och värderingar som skapar och återskapar existerande ojämställdhet(er). Jämställdhetsmyndighetens slutsats är att JiHU-uppdraget bör fortsätta efter 2019.

Jämställdhetsintegrering i myndigheter (2019:1)

Sammanfattning:

Jämställdhetsintegrering i myndigheter: Slutredovisning av utvecklingsprogrammet Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2013–2018 (2019:1) slutredovisar regeringens utvecklingsprogram Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM), som pågick under åren 2013–2018 och omfattade 58 myndigheter, en organisation och en extern stödfunktion.

Samtliga myndigheter som intervjuats i rapporten har nått resultat. Flera myndigheter har nått resultat i form av förändrade arbetssätt i stora delar av kärnverksamheten vilka bedöms redan ha fått eller kommer få direkta effekter och påverka jämställdheten positivt. Andra har gjort avgränsade strategiska förändringar i rutiner eller arbetssätt vilka i sin tur bidrar positivt för andra aktörers arbete med jämställdhetsintegrering. De flesta av de intervjuade myndigheterna kan också visa på förändrat verksamhetsutfall till följd av arbetet med jämställdhetsintegrering.

Redovisningen beskriver därtill förutsättningar som krävs för att arbete med jämställdhetsintegrering ska bli effektfullt. Det handlar om ett problembaserat arbetssätt, tydlig styrning av frågorna, organisering som främjar integrering i ordinarie arbete, internt och externt stöd, grundläggande kunskap, institutionellt lärande och samverkan. Redovisningen tar även upp en rad utmaningar som identifierats under programperioden.

Utifrån redovisningen drar Jämställdhetsmyndigheten följande slutsatser:

  • Myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering bidrar till uppfyllelsen av de jämställdhetspolitiska målen och det är viktigt att fortsätta prioritera arbetet
  • Det finns fortsatt behov av tydlig politisk styrning med betoning på styrprocesser kombinerat med ett stärkt problemfokus. Jämställdhetsmyndigheten ser en utvecklingspotential i en styrning som främjar att olika aktörer från olika sektorer och på olika nivåer samverkar och arbetar gemensamt mot specifika ojämställdhetsproblem.
  • Arbetet utifrån strategin behöver utvecklas till att i högre grad inkludera fler maktordningar än kön, såsom socioekonomi, funktionsnedsättning och ålder, för att öka träffsäkerheten i insatserna.
  • Det finns behov av att utveckla arbetet med att följa upp effekterna av arbetet med jämställdhetsintegrering och ytterligare synliggöra resultat.
  • Det behövs fortsatt erfarenhetsutbyte och samarbete mellan myndigheter, internt och externt stöd samt nationell samordning.