Jämställdhetsmyndighetens remissvar på Ds 2019:2

Sammanfattning

Jämställdhetsmyndigheten delar i allt väsentligt promemorians förslag beträffande införandet av begreppet riktålder för pension och ändringar av åldersgränser som en konsekvens av denna nya riktålder men i frågan om höjda åldersgränser för pensionssystemets grundskydd anser vi att konsekvenserna av förslaget bör utredas ytterligare ur ett jämställdhetsperspektiv.

Jämställdhetsmyndigheten vill därutöver betona vikten av att det parallellt med de successiva höjningarna av åldersgränser också förs ett konsekvent och verkningsfullt arbete för att utifrån ett arbetsmiljöperspektiv möjliggöra ett hållbart och förlängt arbetsliv för samtliga grupper i samhället. En analys av jämställdhetseffekter för olika grupper på arbetsmarknaden bör följa genomförandet av promemorians förslag.

Jämställdhetsmyndighetens remissvar på Dnr 2018:01394

Sammanfattning:

Jämställdhetsmyndigheten välkomnar förslaget till förändringar i läroplanerna i syfte till att bättre stödja utbildning och undervisning inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Vi yttrar oss i remissvaret utifrån ett jämställdhetsperspektiv och fokuserar särskilt på de delar av uppdraget som rör pornografi, hedersrelaterat våld och förtryck samt samtycke.

Jämställdhetsmyndigheten tillstyrker förslaget till förändringar, med vissa förbehåll. Då området sex och samlevnad har tydliga beröringspunkter med de jämställdhetspolitiska målen behöver kopplingar till dessa stärkas i skrivningarna och maktperspektivet därmed förstärkas. De nu föreslagna tilläggen kan inte till fullo anses motsvara uppdraget att särskilt beakta att hedersrelaterat våld och förtryck och pornografi ingår i kunskapsområdet.

I de fall Jämställdhetsmyndigheten inte ger förslag på alternativa skrivningar bistår Jämställdhetsmyndigheten gärna Skolverket i det fortsatta arbetet.

Ekonomisk jämställdhet för kvinnor med funktionsnedsättning (2019:5)

Sammanfattning:

Regeringens övergripande mål för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det andra delmålet gäller ekonomisk jämställdhet och innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Denna rapport är en kartläggning av utmaningar och hinder för ekonomiskt jämställda inkomster genom hela livet, för kvinnor med funktionsnedsättning.

Det finns skillnader i inkomsternas storlek och förutsättningarna på arbetsmarknaden när kvinnor med funktionsnedsättning jämförs dels med män med funktionsnedsättning, dels med kvinnor och män i den övriga befolkningen. Kartläggningen visar bland annat att:

  • Kvinnor med funktionsnedsättning är överrepresenterade i den grupp vars disponibla inkomst understiger 60 procent av medianinkomsten, vilket är den relativa fattigdomsgränsen.
  • Det finns brister inom utbildningssystemet som försenar, och begränsar, etableringen på arbetsmarknaden för unga kvinnor med funktionsnedsättning.
  • Det finns avgörande skillnader mellan kvinnor med funktionsnedsättning och jämförelsegrupper avseende arbetskraftsdeltagandet.
  • Det är stor skillnad mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning vad gäller omfattningen av arbete.
  • Möjligheterna att ta del av stödinsatser på arbetsmarknaden skiljer sig åt mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning som är inskrivna på Arbetsförmedlingen.
  • I många fall är attityderna till att anställa personer med funktionsnedsättning negativa.

Utbildning för ökad kunskap (2019:4)

Sammanfattning:

Den 1 juli 2018 infördes ett nytt examensmål i högskoleförordningen om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer för sju utbildningar på grundnivå. Dessa är fysioterapeutexamen, juristexamen, läkarexamen, psykologexamen, socionomexamen, sjuksköterskeexamen och tandläkarexamen. Från och med 1 januari 2019 infördes även examensmålet för tandhygienistexamen. Med anledning av detta har regeringen gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att erbjuda utbildningsinsatser och kunskapsstöd till lärosäten.

Detta är Jämställdhetsmyndighetens första delredovisning av uppdraget.

Ökat genomslag och hård prioritering (2019:3)

Sammanfattning:

Rapporten avseende 2018 års åtgärder, Ökat genomslag och hård prioritering: Jämställdhetspolitiska åtgärder i statens budget för 2018 med en historisk tillbakablick, tar sin utgångspunkt i statens styrning via budgetpropositionen för budgetåret 2018. Analysen har företagits i tre steg:

  • Analys av jämställdhetsåtgärder i budgeten som helhet ur ett styrmedelsperspektiv och utifrån de jämställdhetspolitiska delmålen.
  • Fördjupad analys av anslagen för jämställdhet inklusive en historisk beskrivning av anslagens utveckling över tid.
  • Samlad analys av åtgärder i budgeten som helhet samt anslagen för jämställdhet.

Den sammantagna analysen visar bland annat att genomslaget för jämställdhetspolitiken i statens styrning via budgetpropositionen har ökat över tid, men att:

  • Motsatta trender inom anslagen för jämställdhet märks trots den sammantagna förstärkningen av resurser. Inom anslaget Särskilda jämställdhetsåtgärder har en klar ökning skett över tid, men medel har koncentrerats till färre aktörer, medan anslaget Bidrag för kvinnors organisering har minskat i fasta priser men fördelas till en allt större grupp av organisationer.
  • Åtgärder och resurser i 2018 års budget är ojämnt fördelade mellan och inom delmålen. Flest åtgärder ses i relation till delmålet om våld, följt av delmålen om ekonomi och hälsa. Minst vanliga är åtgärder i relation till delmålet om det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
  • Styrning genom organisering och stärkt förvaltningsstruktur för politikområdet är framträdande under 2018, bland annat genom inrättandet av Jämställdhetsmyndigheten, men tillfälliga strukturer i form av handlingsplaner och strategier är fortsatt vanliga.
  • En mycket begränsad andel av åtgärderna består av tvingande styrning i form av reglering genom lagstiftning och de förekommer primärt i relation till mäns våld mot kvinnor.