Jämställdhetsmyndighetens remissvar på SOU 2018:24

Sammanfattning

Jämställdhetsmyndigheten ställer sig generellt positiv till utredningens förslag och lämnar synpunkter gällande

  • förslaget att Myndigheten för arbetsmiljökunskap får i uppdrag att sammanställa kunskap om arbetstidsmodellers påverkan på arbetsmiljön och hur det påverkar arbetstagares hälsa, samt jämställdheten i arbets- och familjeliv,
  • förslaget om utvecklingsledighet.

I förhållande till förslaget om uppdrag till Myndigheten för arbetsmiljökunskap ser Jämställdhetsmyndigheten ett behov av mer frekventa tidsanvändningsundersökningar. I förhållande till förslaget om utvecklingsledighet ser jämställdhetsmyndigheten en risk i att kvinnor med lägre inkomster inte kommer att ha en reell möjlighet att ta del av reformen.

Jämställdhetsmyndigheten avstår från att kommentera utredningens övriga förslag.

Jämställdhetsmyndighetens remissvar på Dnr 2018:00027

Sammanfattning

Jämställdhetsmyndigheten tillstyrker huvuddelen av Skolverkets förslag och delar Skolverkets bedömning att förslagen sammantaget förtydligar och förstärker jämställdhetsuppdraget i läroplanen för gymnasieskolan, gymnasiesärskolans samt Vuxenutbildningen. Jämställdhetsmyndigheten invänder dock mot den del i förslaget som innebär att ersätta befintliga skrivningar om kvinnor och män, med den könsneutrala formuleringen elever oberoende av könstillhörighet. Jämställdhetsmyndigheten ser även möjligheter till ytterligare förstärkningar av jämställdhetsuppdraget i läroplanerna.

Jämställdhetsmyndigheten delar Skolverkets bedömning kring vikten av att stärka insatserna för jämställdhet inom skolans område. Jämställdhetsmyndigheten ser positivt på tilläggen att sexuella trakasserier lyfts fram, samt att sexism ska mötas med aktiva insatser. Likaledes ser Jämstäldhetsmyndigheten en stor vinst i införandet av särskilda stycken om att skolan ska verka för jämställdhet under rubriken Gymnasieskolans uppdrag respektive Perspektiv i utbildningen. Jämställdhetsmyndigheten ställer sig även positiv till förtydligandet att skolan ska verka för att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet, dock med reservation mot den könsneutrala skrivningen, samt att undervisningen ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv oavsett om undervisningen sker i skolan eller är förlagd till en arbetsplats. Därtill tillstyrks tilläggen om att granska och värdera normer samt att förtydligandet kring vuxenutbildningens uppdrag att erbjuda flexibla studier i samband med föräldraskap.

Jämställdhetsmyndigheten kommer vidare i remissvaret att fokusera på de invändningar myndigheten har mot Skolverkets förslag på könsneutrala skrivningar samt föreslå att detta utreds vidare. Jämställdhetsmyndigheten föreslår även skrivningar för att förtydliga maktperspektiv. Därtill föreslår Jämställdhetsmyndigheten ytterligare förtydliganden i avsnitt 2 Övergripande mål och riktlinjer kring bland annat rektors ansvar för jämställdhetsuppdraget.

Jämställdhetsmyndighetens remissvar SOU 2018:18

Sammanfattning

Jämställdhetsmyndigheten tillstyrker i allt väsentligt utredningens förslag. Jämfört med tidigare lagstiftning kommer förslaget att bättre kunna bidra till ökad jämställdhet. Myndigheten är av uppfattningen att det finns ett stort behov och utrymme att förtydliga demokratikriteriet. Enligt Jämställdhetsmyndigheten är det angeläget att ta med jämställdhet som en grundläggande värdering i demokratikriteriet. Det skulle i förlängningen kunna leda till att jämställdhetsperspektivet i än högre grad tillvaratas och förstärks i den verksamhet som trossamfund bedriver.

Jämställdhetsmyndigheten bedömer att det statliga stödet är såväl en nödvändighet som en en möjlighet att motverka en negativ utveckling av ojämställdhet och kan bidra till ökad jämställdet. Det gäller framförallt kvinnors makt och inflytande i trossamfunden och områdena hälsa, mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.

Jämställdhetsmyndigheten avstyrker att statligt stöd till jämställdhetsarbete även framöver ges i form av projektbidrag. Istället bör jämställdhetsarbete integreras i ordinarie arbete.

Jämställdhetsmyndigheten ser positivt på att det införs bestämmelser som reglerar återkallelse och återkrav av statligt stöd om sådant stöd har beviljats och betalats ut felaktigt. Det saknas anledning att särskilja trossamfund jämfört med organisationer inom civilsamhället i det avseendet.