Ökat stöd till JiM+ myndigheterna gav bättre resultat

Konceptet JiM+, är ett stöd till myndigheter inom JiM-programmet som ska bidra till mer jämställdhet bland myndigheters verksamhet och ökad jämställdhet i samhället. Att delta i JiM+ innebär att man bland annat får hjälp med att formulera problemlösningar och jobba med analyser. Jämställdhetsmyndigheten vill bidra med hjälp och stöttning till andra myndigheters förändringsarbete.

Under 2021 har 13 myndigheter deltagit i JiM+:

• Rättsvårdande myndigheter: Kriminalvården, Polismyndigheten, Migrationsverket och Statens institutionsstyrelse.
• Forskningsfinansiärer: Vetenskapsrådet, Vinnova, Formas och Forte.
• Välfärdsmyndigheter: Skatteverket, Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.

Uppdraget har utvärderats löpande genom en extern följeforskare, Karin Sjöberg Forssberg. Hon har genom deltagande observationer, intervjuer och analysseminarier sett både framgångar och utmaningar med JiM+:

– Flera deltagare upplever en styrka i att samla liknande myndigheter och att JiM+ har bidragit till att stärka arbetet med jämställdhetsintegrering och driva det framåt. JiM+ har startat en process på flera myndigheter som hjälpt dem med jämställdhetsintegrering. Många myndigheter har startat en särskild arbetsgrupp för att jobba med jämställdhetsintegrering och flera av dessa myndigheter kommer behålla den arbetsgruppen nu när första fasen är avslutad, säger Karin Sjöberg Forssberg och fortsätter:

– En utmaning vi sett är att arbetet ska ägas på alla nivåer och att alla ska förstå sin roll. Det här är ingenting som en ensam jämställdhetssamordnare kan ta ansvar för eller driva framåt. Alla på myndigheten behöver förstå och bidra och ett vanligt fenomen är att man inte ser sin egen roll i jämställdhetsintegrering.

En av deltagarna i JiM+ är Karin Herder, handläggare på Kriminalvården vid anstalts- och häktningsavdelningen. Hon var JiM-samordnare under tiden för JiM+. Kriminalvården är en av de myndigheter som varit med i JiM+-programmet sedan starten 2013.

– Min bild är att Kriminalvården länge varit duktiga och framåt i de här frågorna. Men för några år sedan minskade man ner på stödet i form av JiM-samordnare. Därför var det intressant när jag fick höra följeforskaren Karins slutsatser från tidigare forskning som visar att de organisationer som är mest framgångsrika i sitt arbete med jämställdhetsintegrering är de som valde att behålla ett starkt stöd i frågan. Under JiM+ har det blivit tydligt att det fortsatt behövs även inom Kriminalvården, säger Karin Herder och fortsätter:

– I min nuvarande yrkesroll på Kriminalvården jobbar jag med sysselsättningsfrågor, alltså vad de intagna ska ägna sig åt under sin tid på anstalt eller häkte. Utifrån arbetet med JiM+ har jag tagit med mig nya tankesätt på hur vi kan jobba med sysselsättningen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Förr var sysselsättningen i Kriminalvården ganska könsstereotyp och inte lika kvalitativ för kvinnor som för män. På kvinnoanstalter kunde de intagna sitta och pyssla och ägna sig åt enklare sysselsättning medan på anstalter för män var det tyngre industrier som gav en tydligare arbetslivserfarenhet och som leder till ökad anställningsbarhet när man lämnar Kriminalvården. Det arbetet är i förändring nu.

En annan deltagare är Marcus Marsten som är chef för operativa enheten på Polismyndigheten i region Stockholm. Han berättar att man stärkt kompetensen genom att ställa sig frågan: Hur säkrar vi att vår verksamhet är jämställd?

– Det har betytt mycket att få prata med andra myndigheter om jämställdhetsintegrering och även medarbetare om deras utmaningar internt på polisen. Det som har överraskat mig är den mansnorm som finns. Det blev supertydligt när vi pratade om det, både i yrkesrollen som polis och som utomstående. Man tänker att ”polisen är stor och stark och griper tjuvar och tjuvar är alltid män”. Vi har en utmaning i att polisen har ett våldsmonopol i samhället och att våld är en del av mansnormen: det är mest män som utövar våld. Så att förändra bilden av att våld är kopplat till män är något vi behöver jobba med, säger Marcus Marsten.

Måste in i hela verksamheten

Att använda JiM+ som ett stöd för jämställdhetsintegrering har sett olika ut på olika myndigheter. Polismyndigheten är Sveriges största myndighet med tiotusentals anställda. Myndigheten Forte å andra sidan, som finansierar vetenskaplig forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd, har ett drygt 30-tal anställda och enhetschef Cecilia Beskow är en av dem:

– En lärdom jag drar av arbetet med JiM+ är att jämställdhetsintegrering måste in i hela den ordinarie verksamheten, allt ifrån budgetarbete till rekryteringsprocesser. För oss på en liten myndighet som Forte så kan inte det arbetet pågå vid sidan av, en person kan inte ensam jobba med dessa frågor utan alla behöver kunna lite grand. Det som är enkelt med att vara en liten myndighet är att man har lärotillfällen med all personal, man kan förankra och utbilda internt mycket lättare, säger Cecilia Beskow.

Flera av de som deltog i JiM+ lyfter samverkan med andra myndigheter som något positivt i sina respektive jämställdhetsintegreringsprocesser. Genom att byta erfarenheter och få gemensamma nulägesbeskrivningar så skapas kunskap tillsammans. Syftet med JiM+ är just att fungera som ett processtöd under arbetet med den jämställdhetsintegrering som myndigheterna redan arbetar med.

Under april 2022 inleds den andra omgången av JiM+ då nya myndigheter deltar.

Läs mer om stödprogrammet JiM+