Nu ska barnäktenskap, tvångs- och månggifte kartläggas
Regeringen har gett oss i uppdrag att kartlägga hur många som lever i barn- och tvångsäktenskap i Sverige. Uppdraget ska bland annat undersöka hur många barn i Sverige som tvingats ingå äktenskap. Även förekomsten av tvångsäktenskap och månggifte ska kartläggas. Vi ställde tre frågor till Mikael Thörn, enhetschef på myndigheten, och ansvarig för kartläggningsuppdraget.
Varför är uppdraget viktigt?
– Att kartlägga omfattning av och arbetet mot barnäktenskap och tvångsäktenskap kan synliggöra problematiken, dess omfattning och vad som brister i arbetet från myndigheter när det gäller att förebygga, ge stöd och skydd till utsatta. Vi har goda erfarenheter av tidigare uppdrag och kartläggningar inom olika områden. Det ger ett bra underlag för hur den verkliga situationen ser ut för utsatta och framför allt vad som behöver göras för att förändra och vidta åtgärder, utifrån olika målgruppers behov och rättigheter.
Men det är också ett omfattande och svårt uppdrag i vissa delar. Vi kommer att samverka med andra myndigheter och samla in den kunskap och erfarenheter som finns hos myndigheter och organisationer.
Har det gjorts några tidigare kartläggningar?
– Nej, det har inte gjorts någon nationell kartläggning som vi har i uppdrag att göra nu. Däremot har det gjorts kartläggningar inom området tidigare, som till exempel Ungdomsstyrelsen (numera MUCF) kartläggning Gift mot sin vilja från 2009. I kartläggningen uppskattades att cirka 70 000 barn och unga, flertalet kvinnor, har ett begränsat eller villkorat val när det gäller äktenskap och val av partner. I 2022 års nationella kartläggning Våld mot barn uppgav drygt två procent av de intervjuade eleverna i årskurs nio att de inte får välja vem de ska gifta sig med eller leva tillsammans med som vuxen.
Kan man se några effekter av lagen mot barnäktenskap som trädde i kraft 2020?
– Nej det går inte att se någon större effekt än. Det är fortfarande relativt få anmälda fall och det finns bara några enstaka fällande domar.
Kartläggningen ska redovisas till regeringen i februari 2025.
Läs mer om uppdraget att kartlägga barnäktenskap, tvångs- och månggifte.
Fakta svensk lagstiftning
Den 1 juli 2014 trädde ny lagstiftning mot äktenskapstvång i kraft i Sverige, vilket innebär att det är straffbart både att tvinga någon att gifta sig och att pressa någon att gifta sig mot sin vilja. Även försök och förberedelse till äktenskapstvång är kriminaliserat, liksom att lura någon att resa utomlands i syfte att han eller hon ska giftas bort genom tvång eller utnyttjande.
Från och med januari 2019 gäller ytterligare skärpt lagstiftning som innebär ett förbud mot att erkänna utländska barnäktenskap. Förbudet gäller oavsett vilken anknytning till Sverige personerna hade när äktenskapet ingicks eller hur gamla de är när frågan prövas av en myndighet. Om minst en av personerna fortfarande är ett barn vid prövningen ska det aldrig gå att göra undantag från förbudet.
I juli 2020 trädde lagstiftning mot barnäktenskap i kraft, vilket innebär att det är straffbart att förmå eller tillåta ett barn under 18 år att ingå ett äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelse. Det gäller även om den som begär gärningen har varit oaktsam beträffande att barnet inte fyllt 18 år.
Publiceringsdatum: 4 oktober 2023
Senast uppdaterad: 10 oktober 2023