Ledarskap krävs för en jämställd akademi

Som en del av vårt stöd till universitet och högskolor i deras uppdrag om jämställdhetsintegrering arrangeras 2023–2024 seminarieserien Utveckla jämställdhetsarbetet i akademin. Syftet är att stärka förutsättningarna att nå jämställda resultat.

Ledningen behöver aktivt hantera motstånd

Träffen i Borås behandlade temat ledning och styrning, som är ett av fyra teman i serien, och tog avstamp i aktuell forskning inom området. Birgitta Jordansson, docent i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, lyfte motstånd som den problematiska kärnan i ett progressivt utvecklingsarbete för jämställdhet.

För att hantera det motstånd som i regel uppstår när vi ska göra vårt dagliga arbete annorlunda krävs en aktiv ledning enligt Birgitta Jordansson. Hon beskriver att en passiv ledning tvärtemot, tenderar att legitimera motstånd.

– Det blir legitimt att ta avstånd från arbetet om ledningen inte tar det på allvar, säger hon.

Viktigt att undersöka ojämställdhet i egna organisationen

Anna Wahl, professor i genus, organisation och ledning vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) betonar vikten av att ledningen behöver börja med att synliggöra och analysera problemen i den egna verksamheten. Hur ser ojämställdheten ut hos er? De behöver se över forskning, rapporter och annan dokumentation som finns över verksamheten.

– Jämställdhet är en politisk vision, målet. Ojämställdhet däremot, det är problemen, säger hon.

Att märka av ojämställdhet i en organisation kan vara svårt då det ofta handlar om vad som inte händer. Att medarbetare inte blir sedda, hörda, lästa, refererade, citerade, inbjudna, uppmuntrade eller validerade.

– Betydelser av kompetens, kvalitet och potential är till exempel något som betraktas som objektivt och självklart. Men de förhandlas fram i praktiken, i sociala processer, i maktrelationer.

Legitimitet, förtroende och tillräckliga resurser är nyckeln

Det mest centrala är att skapa legitimitet och förtroende för frågan i hela organisationen. Ledningen behöver beskriva vad som ska göras och få hela organisationen att förstå poängen. Även Birgitta Jordansson rekommenderar att ha en tydlig bild av jämställdhetsarbetet som ska genomföras.

– Fråga er varför? Varför ser det ut som det gör? Få medarbetarna att själva reflektera och definiera faktorer.

Det räcker inte att bara konstatera att det råder en skev könsfördelning utan det behövs också kunskap om maktrelationer och normer som upprätthåller ojämställda villkor och möjligheter för kvinnor och män inom akademin.

– Andra framgångskriterier för arbetet är att säkerställa att det finns nödvändiga resurser för det.

Anna Wahl var med och startade upp jämställdhetsarbetet vid KTH. Hennes strategi för att få genomslag var att gå ut och prata med alla berörda.

– Som ledare behöver du kontextualisera förändringsarbetet, övertyga och svara på varför. Förklara vad förändring för ökad jämställdhet och inkludering innebär i praktiken.

Visst är framtagande och insatser utifrån styrdokument viktiga, men det är engagemang och förståelse som är avgörande, menar hon.

Under sin tid som vice-rektor med ansvar för jämställdhetsarbetet såg Anna Wahl även till att tillsätta en strategisk arbetsgrupp och bildade en samordningsfunktion kallat Equality Office. Hon rekryterade bland annat två jämställdhetsstrateger och såg till att de personella resurserna var tillräckliga för att arbetet skulle ge utdelning.

Igenkänning och nya idéer när erfarenheter delas med varandra

Vid seminarieträffen i Borås fick deltagarna presentera hur de leder och styr jämställdhetsarbetet vid sina respektive lärosäten. Erfarenheterna  berörde bland annat hur uthållighet och engagemang skapas i arbetet, samt hur motstånd kan hanteras och förebyggas.

Många kände igen de utmaningar som Birgitta Jordansson och Anna Wahl lyft under dagen, och diskuterade vikten av ett medvetet och aktivt ledarskap för att bidra till rätt förutsättningar för arbetet.

Ellen Thorell, projektledare för seminarieserien, är nöjd med träffarna så här långt.

– Ett centralt syfte med att införa jämställdhetsintegrering som strategi för att uppnå jämställda villkor i akademin var att frångå den projektform och personbundenhet som ofta präglat jämställdhetsarbetet. Men för att genomföra ett förändringsarbete som inte vilar på en individ, utan på en hel organisation, är det jätteviktigt med en kontinuerlig reflektion och problematisering av hur arbetet leds och styrs. Dagens diskussioner under seminariet visar att många ledningsfunktioner är engagerade och motiverade att styra arbetet än mer strategiskt och hållbart framöver. 

Nästa träff sker den 16 april och då står Örebro universitet för värdskapet. Där inleds seminarieseriens tredje tema, uppföljning, och fokuserar hur lärosäten kan följa upp och analysera sina insatser och hur de leder till ökad jämställdhet. En utmaning som många pekar på.