Jämställdhetsutvecklingen i Sverige planar ut

Vad visar Sveriges resultat?

– Man kan se det som naturligt att utvecklingen mellan länderna i EU närmar sig varandra över tid, men resultaten indikerar också att det är viktigt med ett kontinuerligt arbete för att öka jämställdheten. Annars är det risk att utvecklingen planar ut. Vi har sett i flera av våra uppföljningar av de jämställdhetspolitiska delmålen att utvecklingen har stagnerat och i vissa fall gått bakåt. Tydliga målsättningar som matchas av konkreta åtgärder är en viktig faktor för att motverka det, säger Peter Vikström, avdelningschef.

– Resultaten i årets mätning pekar också på att det finns utrymme för förbättringar för Sveriges del när det gäller den ekonomiska jämställdheten, framför allt när det gäller risk för fattigdom och ökade inkomstklyftor.

Ökade klyftor mellan könen

Sedan 2010 har Sveriges totala resultat ökat med 2,1 poäng, främst till följd av förbättringar på områdena makt (+7,3 poäng) och kunskap (+5,7 poäng). Sedan 2020 har Sveriges resultat minskat (–1,7 poäng), men landet ligger fortfarande på första plats i rangordningen av alla EU:s medlemsstater. De ökande klyftorna mellan könen på området tid (–18,2 poäng) har varit den främsta orsaken till att Sveriges resultat har försämrats.

Varför är det så svårt att komma till rätta med skillnaderna mellan könen när det gäller tid?

– Domänen tid handlar till stor del om fördelningen av obetalt hemarbete, där det sedan länge har funnits bestående ojämställdheter, i Sverige såväl som i EU. Sverige ligger högt sett till övriga länder, men har tappat i den senaste mätningen. Det beror till stor del på minskat deltagande i fritidsaktiviteter. Det är dock viktigt att notera att det skett förändringar i metoderna för att mäta denna dimension, vilket också påverkat resultatet, svarar Peter Vikström.

– Den ojämna fördelningen av obetalt hemarbete är kopplat till ojämställdhet på arbetsmarknaden, men även normer och förväntningar på att det är kvinnan som ska ta störst ansvar för hem och hushåll påverkar. En ojämställd fördelning av det obetalda hemarbetet försvårar också jämställdheten på arbetsmarknaden, eftersom kvinnor får det svårare att ha samma anknytning till arbetsmarknaden som män, om de samtidigt förväntas ta det största ansvaret för hemmet.

– Ett tecken på det är att det fortfarande är stora skillnader mellan kvinnor och män när det gäller uttag i föräldraförsäkringen.

Hur ser lösningen ut?

– Det som krävs är ett långsiktigt arbete för att förändra normer och förväntningar, så att bägge könen tar samma ansvar för det obetalda hemarbetet, säger Peter Vikström.

Indexet bevakar framsteg

Jämställdhetsindexet är ett verktyg som bevakar framsteg inom jämställdhet i EU över tid. Det mäter klyftor mellan kvinnor och män på sex huvudområden – arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa – och består av 31 indikatorer. I indexet används en skala från 1 till 100, där 1 står för fullständig brist på jämställdhet och 100 för fullständig jämställdhet. I år är Sveriges poäng 82,2. EU-genomsnittet är 70,2 poäng, vilket bara är 7,1 poäng högre än 2010.