Fokus på barn som rättighetsbärare i mål om vårdnad, boende och umgänge

– Det står klart att domstolarnas förutsättningar för att pröva frågorna om vårdnad, boende och umgänge behöver förbättras så att de kan säkerställa skydd för våldsutsatta vuxna och barn, säger Lena Ag, generaldirektör.

Myndigheten har på uppdrag av regeringen följt upp utvecklingen kring hur uppgifter om våld beaktas i mål om vårdnad, boende och umgänge. Uppdraget är en fortsättning på den kartläggning av domar där myndigheten visade att uppgifter om våld eller andra övergrepp förekommer i 64 procent av dessa mål. Under det senaste året har myndigheten haft dialog med 23 tingsrätter och sex hovrätter.

Under sammanträdet i civilutskottet deltog Anna Kaldal, professor i processrätt och ämnesföreståndare, juridiska institutionen, Stockholms universitet och poängterade att frågor om vårdnad, boende och umgänge är oerhört etiskt och kunskapsmässigt komplext.

– Riskbedömningen handlar om att väga barnets rätt till skydd mot våld och övergrepp i förhållande till barns rätt till familjeliv. Det är en normativ fråga att ta ställning till och domstolen har trubbiga verktyg, sa Anna Kaldal och fortsatte:

– Barn har rätt att komma till tals, rätt att höras. Den rättigheten kan vi inte rucka på. Samtidigt är det en stor utmaning hur vi tar in barnens åsikter i målen om vårdnad, boende och umgänge.

Tillämpningen av lagarna återstår

Även Elisabeth Dahlin, barnombudsman, var på plats i civilutskottet. Hon lyfte att Barnombudsmannen ser det som positivt att det skett lagändringar för att stärka barnrättsperspektivet. Mycket återstår dock att göra, inte minst tillämpningen av lagarna.

– Det är ett lotteri för barnen vilken familjerätt de hamnar i, ett lotteri var barnen råkar bo, det finns stora regionala skillnader. Vi behöver utvärdera de lagändringar som gjorts och vi vill att barn deltar i det arbetet, sa Elisabeth Dahlin.

Hon förde också fram att traditionellt så ses föräldrarätten som så mycket stärkare än barnrätten och att barnen ställning som rättighetsbärare måste stärkas.

– Barnens deltagande är så viktigt för att domstolen ska kunna göra korrekta riskbedömningar. Barnet ska skyddas i domstolen, inte från domstolen. Det behövs strukturer så att barn kan delta på ett tryggt sätt, sa Elisabeth Dahlin.

Behövs ett nytt sätt att arbeta på

I vår rapport är en slutsats att det behövs ett nytt sätt att arbeta med vårdnadstvister för att säkerställa barnrättsperspektivet. Frågan behöver utredas vidare, men det skulle till exempel kunna handla om att tvistemålsprocesserna behandlas hos särskilda barndomstolar.

Ofta blir barns berättelser och åsikter sällan eller inte alls beaktade. För att stärka barnets rätt till delaktighet och bidra till att barnets intressen tas tillvara vill vi utreda frågan om ett ombud för barn.

– Barnen har varken talerätt eller ombud och det bidrar till att de osynliggörs i processen. Domstolarna behöver också göra mer välgrundade riskbedömningar, som framgår i domen och som tar hänsyn till våldets omfattning och konsekvenser för barnet. För att göra det behöver domarna mer kunskap om våld, säger Mikael Thörn, enhetschef på myndigheten.