"Barn måste bli lyssnade på"

Vi har granskat över 800 domar om vårdnad, boende och umgänge och i 64 procent av alla domar har uppgifter om våld förekommit. Granskningen visar att domstolarna har beaktat uppgifterna och barns berättelse i låg utsträckning. Flera professioner delar nu myndighetens slutsatser och rekommendationer.

– Barnen måste bli lyssnade på och domstolarnas kompetens behöver öka. Skulle domstolarna själva lyssna på barnen kan uppgifter om våld beaktas oftare, säger Mikael Thörn, enhetschef Jämställdhetsmyndigheten, och lyfter att det behövs ett nytt sätt att arbeta med vårdnadstvister för att säkerställa barnrättsperspektivet. Frågan behöver utredas vidare.

Myndigheten drar slutsatsen att lagstiftarens intentioner om att ge skydd inte får genomslag. Uppgifter om våld beaktas i låg utsträckning och i de fall när våld omskrivs till samarbetssvårigheter osynliggörs våldet.

Flera professioner delar myndighetens slutsatser och rekommendationer. Anna Norlén, leg psykolog och psykoterapeut, som arbetar bland annat som verksamhetschef och rektor vid Ericastiftelsen, berättar att de som arbetar med stöd och behandling av barn som lever i vårdnadstvister länge har lyft utvecklingsbehoven som Jämställdhetsmyndighetens rapporten belyser.

– De omständigheter, risker och behov som ska vägas in i beslut om barns vårdnad, boende och umgänge är ofta mycket komplexa. Särskilt när det också finns uppgifter om våld behövs breda och djupa kunskaper om barn och de förhållanden som kan riskera barns psykiska och fysiska hälsa och utveckling, säger hon och fortsätter:

– Min erfarenhet är att det i många fall behövs tillföras gedigna kunskaper från olika professioner, inte minst barnpsykologer, för att ge ett fullödigt underlag.  Att som rapporten rekommenderar utreda förslagen om familje-eller barndomstolar, egna ombud för barn och andra alternativ för processen är ett helt nödvändigt steg mot att säkra barns rättigheter i dessa mål. Jag hoppas att regeringen och domstolarna tar till sig detta – för barnens bästa.

 

En rad brister har identifierats

I slutet av augusti överlämnade Utredningen om barns möjligheter att utkräva sina rättigheter sitt slutbetänkande till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) med förslag som kan bidra till förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen. Förslagen som presenteras går i linje med Jämställdhetsmyndighetens rekommendationer. Utredningen har identifierat en rad brister som försvårar och ibland omöjliggör barns möjligheter att utkräva sina rättig­heter. Det rör sig såväl om processuella hinder som om brister i tillgänglighet och information.

– En återkommande problematik är de svårigheter som kan uppstå för barn som saknar processbehörighet, det vill säga inte får föra sin talan själva, och som samtidigt har vårdnadshavare som av olika anledningar inte kan företräda dem. Därför föreslår vi  bland annat stärkt rätt till offentligt biträde för barn i fler situationer, till exempel i mål om umgängesbegränsning enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, utökade möjligheter att få ett ­offentligt biträde och stärkt rätt för barn under 15 år att komma till tals, säger Anita Linder, särskild utredare.

 

Finns utbildningar – tid saknas

Christina Brobacke, hovrättsråd vid Svea hovrätt och ämnesansvarig för domarskap och familjerätt vid Domstolsakademin, menar att det är viktigt att stärka kunskapen om våld och olika former av våldsutsatthet för de domare som dömer i familjemål.

– Det finns redan en hel del utbildningar inom området, men vi har svårt att fylla platserna. Domare är tyngda av hög arbetsbelastning, det är ett generellt problem vilket gör det svårt att prioritera att delta på utbildningsdagar.

En annan utmaning är enligt Christina Brobacke de många gånger svåra riskbedömningar som ska göras. Hon anser att det borde gå att ha ett ännu tydligare barnperspektiv i domarna:

– Vi domare behöver bli bättre på att redovisa i domen hur vi tänker så att det klart framgår att prövningen gjorts utifrån ett barnperspektiv, det är ett förbättringsområde.

Rebecca Lagh är advokat med stor erfarenhet av tvistemålsprocesser och delar Jämställdhetsmyndighetens slutsatser i rapporten.

– Jag önskar att regeringen går ännu längre genom att lagstifta en presumtion (en juridisk term för en sorts erfarenhetsmässigt grundat antagande, red anm) för att det inte ska ske något umgänge alls när barnet eller närstående till barnet är eller har varit våldsutsatt, säger hon.

Enligt Rebecca Lagh skulle det säkerställa barnets skydd.

Ta del av rapporten Sätt barnen i centrum för tvisten om deras liv.

Ta del av utredningen Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen - Regeringen.se

FAKTA: MÅL OM VÅRDNAD, BOENDE OCH UMGÄNGE

När föräldrar inte kan enas om barns vårdnad, boende eller rätt till umgänge kan tingsrätten fatta beslut om detta. Tingsrätterna avgör runt 6 000 sådana mål per år.  

Barnets bästa ska enligt lag vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. Av förarbetet till lagen framgår det att alla barn har en absolut rätt att inte själva behöva bli utsatta för våld, övergrepp eller annan kränkande behandling av en förälder. En förälder som utövat våld eller begått övergrepp mot annan familjemedlem eller barnet bör därav inte ha del i vårdnaden.

Enligt lagen ska barnet också få möjlighet att framföra sina åsikter eller sin inställning i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Barns rätt till delaktighet i vårdnad-, boende-, umgängesprocessen stärktes genom en lagändring i juli 2021.

 

VÅRA REKOMMENDATIONER

För att säkerställa våldsutsatta personers rätt till skydd och ett starkt barnrättsperspektiv lämnar vi 13 rekommendationer till regeringen, domstolarna och andra berörda aktörer, bland annat följande:

Tvistemålsprocessen i mål om vårdnad, boende och umgänge behöver ses över och ett alternativt förfarande behöver utredas.

Det finns behov av reformer för att underlätta för barn att höras i rättsprocessen. Frågan om ombud för barn behöver utredas vidare.

Utred om det ska finnas en begräsning av hur ofta man kan väcka talan i vårdnad-, boende- och umgängesmål för att för att begränsa möjligheten att upprätthålla eftervåldet.

Metodutveckla domstolens riskbedömningar.

Förtydliga i lagstiftning när det är olämpligt att verka för och fastställa överenskommelser. Överenskommelser bör fastställas restriktivt i mål där det framkommer uppgifter om våld eller andra övergrepp.

Genomför utbildningsinsatser för domstolarna inom området mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, våld mot barn, hedersrelaterat våld och förtryck samt eftervåld.

 

Mäns våld mot kvinnor

Våldsförebyggande arbete

Publiceringsdatum: 5 september 2023

Senast uppdaterad: 11 september 2023